systrarnasister

Hej igen!

Länge går det mellan gångerna... Det blev inget bättre med en ny bärbar dator :-O
Jag har så väldigt mycket att göra, så tiden räcker inte till. Jobb, dagis, mat, sova -- jobb, dagis, mat, sova...
Förhoppningsvis blir det bättre med tiden snart!
Återkommer med lite bilder snart, jag har faktiskt pysslat lite ;-)

Kram så länge!

På sistone har allt bara rullat på, och gärna rullat i varann så man knappt har haft en stund över. Men mycket är roliga saker =)
Förra söndagen drog vi i väg till Åland på personalresa/fest, och det var riktigt kul! Tyvärr blåste ju höststormen in och det gungade riktigt rejält, avgången blev flyttad från 18.00 till 20.15, det var inte riktigt det vi ville höra, när vi precis kommit in i hytten... På ditvägen funkade det, vi hade ju lite "gung" i kroppen redan... Men jäklar vad det gungade vid frukostbordet på hemresan. Jag körde en mini-profylax för att försöka att andas mig genom våg-gunget, samtidigt la jag mig som ett frimärke mot väggen i vår hytt, och det funkade faktiskt! I själva verket ett riktigt bra tips!! Det var ju lite kul att åka på Cinderella, när vi bokade resan hade vi inte en aning om att kanal 5 skulle börja sända en doku-såpa som är inspelad på just Cinderella, kan tänka att min chef blev lite orolig ha ha ha, men inga problem, vi är alltid Maxi-mässiga ;-)

Idag har jag varit på Maria-juntan, vi var bara 3 stycken, men vi hade jättetrevligt med några roliga diskussioner, fika och pysslande. Idag fick jag faktiskt ihop 2 julkort och 2 tändsticks-askar, det har varit scrap-torka ett tag nu...

Ha det bra allihop, nu måste jag få min skönhetssömn!
// Kram Susanne

Har inte uppdaterat på ett tag nu, jag ville vänta in lillasysters uppdatering.

Nu har det gått 2 veckor sedan min systers Bonzo blev anfallen av 2 fårhundar, medan han och svågern jagade... Han var stark hela vägen och överlevde natten och även en omfattande operation, men sen orkade inte kroppen mer, han somnade in på morgonen den 21 september. Han var ju så älskad den lilla pälsklingen och han fick bara bli 4 år!!!
Allt runt omkring oss påminner om honom och han är med på bilder överallt, man bara väntar på att han ska springa fram till oss..... Det är så hemskt och så overkligt så vi har nog inte fattat det än...
Jag blir gråtfärdig hela tiden =(

// Kram Susanne